EvelinaGunnahr

Oj vad tiden går. Jag blir nästan rädd. Insåg igår att om en månad har jag flyttat till Gotland och jobbar min första dag som hovmästare på Restaurang Rosengården.. SJUKT! För några dagar sedan blev jag uppringd om jobb som hovmästare på ett hotell på östermalm.. Fick för några veckor sedan jobbet som guide/vinprovare på Spritmuséet men var tvungen att tacka nej, ialla fall för tillfället! Idag ringde en av mina arbetsgivare och sa att hon behövde en duktig sommelier som jobbade IDAG i Stockholm på ett event på nått hotell.. Kul att jag är i Grythyttan. Jobben bara rammlar in.. och jag vill göra en massa saker!!! Typ åka till Frankrike med min underbara vän M i september. Hur länge kan jag vänta med att ta jobb? Usch nu känner jag mig stressad.. När jag kommer hem från Frankrike kanske jag inte får några jobb alls... HJÄLP! Nu tänker jag ju bara, spinner vidare på saker jag egentligen inte har en aning om. Jag ska sluta orora mig så mycket, det är en sak som är säker. "Livets stora hemlighet- Allt kommer bli bra"

Den 18e ska jag på urnnedsättning för Mormor med, usch, har verkligen försökt att inte tänka på att hon är borta. Har inte orkat bearbeta det än.. Känns konstigt att säga att hon inte finns. För mig kommer hon alltid att finnas. Fantastiska Mormor. Hon som var så glad när jag flyttade till Grythyttan, hennes hemtrakter.. och nu fick hon inte se mig ta examen. Jag vet att hon hade velat vara här, precis lika mycket som jag önskar att hon skulle vara här. Mormor har alltid varit den som alltid funnits där för mig. Nu vet jag inte vart jag ska vända mig. Jag vill vända mig ut och in. Vill inte göra nått, vill göra allt.

En blandning av stress, sorg och melankoli gör mig väldigt emotionell och upp och ner just nu. Nu vet jag inte vad jag ska skriva mer.. blev lite tom.

Evelina